Tisdagstankar
Två dagar har snart gått av vårterminens första vecka. Barnen är trötta och jag med. De tycker det är kul att träffa kompisarna och A har glatt sig över idrotten, men vi är inte riktigt tillbaka i vardagsrutinerna. Själv känner jag mig fysiskt trött och även trött och less på olika typer av gnäll. Människor i min närhet, barnens gnäll och mitt eget tjat som går utöver barnen och mannen. Ibland är det dock befogat och oundvikligt. Är människan av naturen gnällig?
Ibland måste man ha insikt att acceptera det man inte kan förändra. Det är dock lättare sagt än gjort vissa gånger.
När jag var yngre ville jag jämt argumentera för min ståndpunkt, men jag nu inser jag allt oftare att det inte är någon idé eller är det istället att nederlag att tänka så? ;-) Eller är det mognad som gör att man kan acceptera att alla inte har samma åsikter och att det är ok.
Ikväll blev det en promenad runt kvarteret, men jag skulle vilja så mycket mer - träningspass eller skidtur vore välbehövligt. Men tiden har inte räckt till. Kanske imorgon? :-) Thomas behöver bilen imorgon så jag tar bussen på morgonen efter en promenad till dagis med Noah. Vi har funderingar på att köpa en till bil, en lite mindre modell. Har försökt att klara oss med en bil av flera anledningar - kostnaden, miljön och att man får mer motion av att promenera och cykla (helst blir det så på sommaren). Men det börjar bli alltför jobbigt med As alla aktiviteter osv.
På torsdag har A judo och N ska göra 4-årskontrollen på BVC. Syn och hörselkontroll bland annat. Det var på As 4-årskontroll som de upptäckte hans synfel, så det blir intressant att se hur bra N ser. Jag undersöker slalomskola för A, men det verkar vara fullt. Kanske tar vi en privatlektion? Skulle vilja gå på minisim/lek med Noah, men helst inte en vardagkväll.
Barnen ser framemot helgern. Noah sade att han vill vara ledig o leka med bilarna :-) På lördag ska N på sitt första dagiskompiskalas, han är så förväntansfull. På söndag ska Alexander på Axels 7-årskalas på Drakborgen och vi har bjudit in våra nära vänners barn (och naturligtvis föräldrarna) på fika för att fira Noah.
Ibland måste man ha insikt att acceptera det man inte kan förändra. Det är dock lättare sagt än gjort vissa gånger.
När jag var yngre ville jag jämt argumentera för min ståndpunkt, men jag nu inser jag allt oftare att det inte är någon idé eller är det istället att nederlag att tänka så? ;-) Eller är det mognad som gör att man kan acceptera att alla inte har samma åsikter och att det är ok.
Ikväll blev det en promenad runt kvarteret, men jag skulle vilja så mycket mer - träningspass eller skidtur vore välbehövligt. Men tiden har inte räckt till. Kanske imorgon? :-) Thomas behöver bilen imorgon så jag tar bussen på morgonen efter en promenad till dagis med Noah. Vi har funderingar på att köpa en till bil, en lite mindre modell. Har försökt att klara oss med en bil av flera anledningar - kostnaden, miljön och att man får mer motion av att promenera och cykla (helst blir det så på sommaren). Men det börjar bli alltför jobbigt med As alla aktiviteter osv.
På torsdag har A judo och N ska göra 4-årskontrollen på BVC. Syn och hörselkontroll bland annat. Det var på As 4-årskontroll som de upptäckte hans synfel, så det blir intressant att se hur bra N ser. Jag undersöker slalomskola för A, men det verkar vara fullt. Kanske tar vi en privatlektion? Skulle vilja gå på minisim/lek med Noah, men helst inte en vardagkväll.
Barnen ser framemot helgern. Noah sade att han vill vara ledig o leka med bilarna :-) På lördag ska N på sitt första dagiskompiskalas, han är så förväntansfull. På söndag ska Alexander på Axels 7-årskalas på Drakborgen och vi har bjudit in våra nära vänners barn (och naturligtvis föräldrarna) på fika för att fira Noah.
Kommentarer
Skicka en kommentar